Livet med elbil

Hur bra är egentligen batterierna i dagens elbilar? Vilken kabel ska jag ha för att ladda min elbil? Frågorna kring hur det är att äga en elbil är många. Här ska vi försöka besvara en del av dom.

Myten om det bräckliga batteriet

Alla som nån gång har ägt en smartphone – och det har vi ju alla – har ibland förbluffats över den tveksamma batterikapaciteten. Kanske inte nu för tiden, men när de var nya, under andra hälften av 00-talet. Sedan dess har mobilernas batterier blivit mycket bättre men kanske spökar fortfarande 00-talet för det är många som oroar sig över batteriets livslängd när de står inför valet att skaffa elbil. Den oron ska vi härmed skingra, för den är obefogad.

Batteriet i en ny elbil ska hålla i fem år utan tvekan. Ofta ingår en garantitid på fem till åtta år. Skulle batteriet mot förmodan ge upp inom garantitiden så får du ett nytt utan kostnad. I Norge har man genomfört studier på en massa taxibilar som rullat minst 20 000 mil och slagit fast att batteriet i dessa bilar i genomsnitt hade minskat sin kapacitet med 15–20 procent. Men då snackar vi alltså 20 000 rullade mil.

En annan studie, genomför av telematik företaget Geotab omfattade information från 6 300 elbilar världen över, som totalt hade rullat fler än 1,8 miljoner kördagar. Här visar statistiken att ett elbilsbatteri i genomsnitt tappar 2,3 procent av sin totala kapacitet per år. Räckvidden kan alltså komma att minska något med tiden, men batteriets livslängd kommer också i de flesta fall vara längre än fordonets.

Batteriernas kapacitet blir ständigt bättre och numera är det vanligt att batterierna tillverkas så att enbart vissa delar, om några, behöver bytas ut. Bilföretagen pushar varandra att hela tiden utvecklas eftersom hållbarhet och miljö sedan längre är en konkurrensfaktor.

Med detta sagt: batteriet är förstås hjärtat i en elbil. Och hela anledningen till varför elbilar är dyrare än motsvarande fossilbil. Batterier kostar, runt 100 000 kronor, så det är inte konstigt om du undrar över livslängden.

 

 

Vill du ha fast eller lös kabel till din laddbox?

Allt fler vill köra klimatsmart och försäljningen av elbilar och laddhybrider har formligen exploderat de senaste åren. Det är fler än du som grunnat över frågan hur man laddar dem på bästa sätt? Laddboxen till ditt hem kan du köpa av olika leverantörer, och det statliga laddboxbidraget täcker 50 procent av kostnaderna för laddbox, material och arbetskostnad för installation. Maxbeloppet som kan återbetalas är 15 000 kronor. Detta kan du läsa mer om genom att googla på ”Naturvårdsverket” och ”ladda bilen”.

Du ska bestämma dig för om du vill ha fast eller lös kabel till din laddbox. Båda valen har sina för- och nackdelar. Det är mest en fråga om personligt tycke och smak.

 

För- och nackdelar med fast kabel:

Du vet att kabeln alltid är på plats. Vet du med dig att du är den lite mer disträ personlighetstypen så kan detta vara något att tänka på. Bara att plugga in när du ska tanka. Men här finns också risken att kabeln utsätts för påfrestningar av väder och vind. Går den sönder kan du behöva byta ut hela boxen.

 

För- och nackdelar med lös kabel:

Du kan enkelt skydda den mot yttre påfrestningar. Du tar den helt enkelt med dig när du inte använder laddaren. Men det blir ett par extra moment varje gången bilen ska tankas. Är du den ytterligt bekväma sorten så kanske det kan vara ett irritationsmoment att plocka kablen in och ut och plugga in i både box och ”tanklock”.

 

 

Publika laddare

Du skaffar dig snabbt ett gott hum av var det finns publika laddare till din elbil i dina områden. Ditt köpcentrum, din lokala matbutik och så vidare. Men ibland är du ute på vift. Utflykter och resor. Då finns det en mängd appar, de flesta operatörerna har sina egna, där det samlas all information du kan tänkas behöva; placering, priser och lösningar för att ta betalt för laddningen.

Men det kan vara lite bökigt om du måste bli kompis med flera appar för att hitta en bra laddstolpe i rätt tid. Då kan du behöva någon app eller hemsida som samlar information från flera aktörer. Fundera på vilka funktioner som är viktigast för dig och kolla vilken app som bäst uppfyller dina krav.

 

Tips på gratisappar:

Chargemap

Över 200 000 laddställen i en massa länder. Du kan filtrera efter just ditt fordon, du kan planera din rutt till laddstället och du kan kontrollera stationens tillgänglighet i realtid.

 

ChargeFinder

Livestatus för de större nätverken i Skandinavien och de flesta länderna i Europa. Ett särskilt filter låter dig hitta gratisladdare i närheten. Komplettera din sökning genom att be appen tips om mat och shopping i närheten av laddstationen.

 

Plugshare

300 000 laddstationer från ledande nätverk. Denna funkar i stora delar av världen, om du är på långresa. Filtrera efter fordon och kontakttyp, anslut till valfri navigeringsapp och betala direkt i appen.

Du vill säkert också testa svenskutvecklade A Better Route Planner, förkortat ABRP. Tjänsten låter dig optimera din rutt efter sådant som påverkar räckvidden, som väder. Eller så gör du det så enkelt som möjligt för dig och använder Google Maps i din mobil. Sök bara på ”elbilsladdare”.

 

Hur snabbt laddar jag?

Det här styrs delvis på hur mycket ström din elbil kan ta emot, men också på hur mycket ström som finns tillgängligt.

Många batterier kan laddas från ett vanligt hushållsuttag, men här rekommenderar branschen att du tänker till. Dels kan du inte utnyttja bilens hela laddningskapacitet men framförallt kan det finnas säkerhetsrisker om du inte har full koll på husets elinstallation. Detta sätt att nödladda ger dig en maximal effekt på 2,3 kW (det är inte tillåtet att använda en strömstyrka på mer än 10 ampere) och ger dig bara någon enstaka mils räckvädd per timme.

En fast laddbox kortar laddtiden. Ett batteri på 40 kWh tar 5,5 timmar att ladda med en laddboxeffekt på 7,4 kWh. Du tjänar två timmar om du har en box med en effekt på 11 kWh. En batteristorlek på 95 kWh tar motsvarande 13 respektive 8,5 timmar timmar att ladda fullt.

Ungefär samma siffror gäller för många av de publika laddare som står till buds utanför köpcentrum och i parkeringsgarage. Det här är så kallade normalladdare och liknar laddboxen du har hemma. Utmed större vägar kan det finns det som kallas för snabbladdare. De kan ladda din elbil på en halvtimme beroende på batteristorlek och effekt i din bil.

Och det händer massor på marknaden. Israeliska StorDot har utvecklat en teknik som laddar en elmoppe på fem minuter. Volvo Cars Tech Fund har investerat i bolaget och inom ett par år ska tekniken användas för massproduktion till elbilar.

 

Hur mycket kostar det att ladda en elbil?

Generellt gäller följande: det är bra mycket billigare än att tanka fossila bränslen. Men det finns ingen standardiserad prissättning och andra faktorer spelar in. Var laddar du, när laddar du?

Har du en laddbox hemma är det oftast det mest prisvärda alternativet. Elpriset varierar beroende på säsong och geografiskt läge, men låt oss titta på några exempel om vi använder riktvärdet 1,50 kronor per kilowattimme:

Multiplicera med elbilens batteristorlek, uppskatta hur långt du kommer på en laddning och räkna om kostnaden per mil. Sajten alltomelbil.se har jämfört en Audi E-tron med 95 kWh-batteri och en Hyundai Kona Electric med 64 kWh-batteri. Där kostar Audin 140 kronor att ladda och då kommer du 411 km. Konan kostar strax under 100 kronor att ladda och du kommer du 449 km. I väldigt grova slängar, som riktmärke: 40 mil per hundring. Det säger i alla fall något som jämförelse med en fossil bil.

 

Elbilen är 200 år gammal

Du tror att elbilar är något nytt och modernt högteknologiskt? Inte då! Faktum är att elbilar kom först, före förbränningsmotorerna. Redan i början av 1800-talet jobbade Europas forskare med kombinationen batterier och motorer och därmed elektrisk mobilitet.

Redan runt 1830 konstruerades de första elvagnarna. Den franske ingenjören Gustave Trouvé visade 1881 upp det första eldrivna fordonet, en trehjuling med elmotor och batteri. Den gick i 10 knyck, vilket ansågs farligt snabbt. Men dyra batterier och låg räckvidd gjorde att förbränningsmotorerna tog över – tillfälligt, under lite drygt 100 år medan skarpa hjärnor filade på tekniken.

Fler artiklar